Dave Grohl är Gud
Dave Grohl är Gud. Senast någon placerade ordet Gud efter en rockmusiker var det efter Eric Clapton - Cream mm. Jag vågar nu säga att Grohl är värd samma titel. Det finns inget instrument som inte Dave kan bemästra och han sjunger exeptionellt. Från att ha varit den hårdslående trummisen i Nirvana - fadern till 90-talets alternativa/grunga revolution - till att nu leda Foo fighters. Han är aktiv i en mängd andra projekt och har under åren jobbat med i stort sätt alla inom rockvärlden i diverse projekt. Från Jimmy Page till Tenacious D.
Att få se Dave Grohl livs levande i borlänge var en ära. Ett privilegium. Tillsammans med John Paul Jones från Led Zepplin och Josh Homme från Queens of the stone age, visade han och grabbarna var skåpet ska stå under aliaset Them Crooked Vultures. Det finns inga tvivel att Dave kommer leverera mer - både med Foo Fighters och sina övriga projekt.
// Alexis
Att få se Dave Grohl livs levande i borlänge var en ära. Ett privilegium. Tillsammans med John Paul Jones från Led Zepplin och Josh Homme från Queens of the stone age, visade han och grabbarna var skåpet ska stå under aliaset Them Crooked Vultures. Det finns inga tvivel att Dave kommer leverera mer - både med Foo Fighters och sina övriga projekt.
// AlexisDagens skivomslag: Art Brut vs Satan
Broder Daniel
BD fick sitt genombrott i adidas-mjukis-byxans och dem för stora FILA tröjornas decennium. Bandet började ta form redan högstadiet där bandmedlemmarna inte trivdes speciellt bra. De drog sig undan och trotsade skolan, som de tyckte var lite för snobbig, genom att ställa sig för sig själva på skolgården och röka.
Efter lite omställningar bakom instrumenten med bland annat Håkan Hellström på bas och i en viss tid på trummor så hittade de sin form med hjälp av två nya medlemmar. Dessa pojkar skulle vara de som förde BD fram i rampljuset.
BD spelade ganska snabbt in sitt första album Saturday Night Engine och rejvade snabbt ut på turné i lite för högt tempo. Allt festande gick överstyr och de fick smutsiga rykten om sig. Efter ett tag sprack även vänskapsbanden mellan Henrik Berggren och Daniel Gilbert. Dom två som var grundpelarna i bandet.
Efter några år så återbildades BD och blev kändast mest tack vare filmen Fucking Åmål där en viss Lukas Moodysson trots allt trodde på bandet och tog med tre av deras låtar i filmen. När man ser filmen idag så kan man inte riktigt tänka sig några mer lämpade låtar för filmen. De hör ihop helt enkelt.
- Viktor
Efter lite omställningar bakom instrumenten med bland annat Håkan Hellström på bas och i en viss tid på trummor så hittade de sin form med hjälp av två nya medlemmar. Dessa pojkar skulle vara de som förde BD fram i rampljuset.
BD spelade ganska snabbt in sitt första album Saturday Night Engine och rejvade snabbt ut på turné i lite för högt tempo. Allt festande gick överstyr och de fick smutsiga rykten om sig. Efter ett tag sprack även vänskapsbanden mellan Henrik Berggren och Daniel Gilbert. Dom två som var grundpelarna i bandet.
Efter några år så återbildades BD och blev kändast mest tack vare filmen Fucking Åmål där en viss Lukas Moodysson trots allt trodde på bandet och tog med tre av deras låtar i filmen. När man ser filmen idag så kan man inte riktigt tänka sig några mer lämpade låtar för filmen. De hör ihop helt enkelt.
- Viktor
Veckans RHCP
Firar skolstarten med detta klipp.
- Vik
Dagens skivomslag: OK Computer av Radiohead
Vampire Weekend - Löjligt charmigt
Vampire Weekend är ett band på uppgång! Med sina välkomponerade och näst intill barnsliga melodier skapar de fyra grabbarna från New York ljuvlig musik som är inspirerat av "Afro-pop". Det går inte att lyssna och samtidigt sitta still, kroppen måste ut och röra på sig! Texterna är bland annat inspirerade av Vampire Weekend's högskoleperiod (Oxford Comma, Campus). Det var just under sina studier som de träffades och spelade på diverse studentklubbar.
Then I see you, you're walking 'cross the campus
Cruel professor studying romances.
Allt är lekfullt och samtidigt varierande. Keybordisten har en stor arsenal med effekter vilket skapar en enorm bredd och väl live når energinivån taket.
First the window, then it's through the wall, why would you tape my conversations?
Show your paintings At the United Nations
Lil' Jon, he always tells the truth
Årets bästa liveshow utan tvekan när jag fick förmånen att skåda dem på Peace and Love festivalen. Ack låt dem återvända till vårt kalla sverige med sina badshorts och solglasögen. Ack.
// Alexis
Then I see you, you're walking 'cross the campus
Cruel professor studying romances.
Allt är lekfullt och samtidigt varierande. Keybordisten har en stor arsenal med effekter vilket skapar en enorm bredd och väl live når energinivån taket.
First the window, then it's through the wall, why would you tape my conversations?
Show your paintings At the United Nations
Lil' Jon, he always tells the truth
Årets bästa liveshow utan tvekan när jag fick förmånen att skåda dem på Peace and Love festivalen. Ack låt dem återvända till vårt kalla sverige med sina badshorts och solglasögen. Ack.
// Alexis
4 O'clock
Yep Yep! När socialdemokraterna ska sprida sin politik tvingar de upp mig klockan fyra på morgonen för att bygga deras scen. Inte gratis.. men ändå!
- Vikt
- Vikt
Johnossi - En ömsesidig vänskap blir ömsesidig musik.
Att ta ut Johnossi's komponenter är mycket enkelt och receptet ser ut så här:
- En tydlig och nästintill atmosfärisk röst
- Ett innovativt gitarrspelande med stor variation
- En slagverkare av världsklass
John Engelbert och Oskar "Ossi" Bonde var endast 12 respektive 15 år gamla när de träffades för första gången och spelade till en början i varsitt band. År 2004 formade en duo och efter det började framgångarna. Allt som behövdes var 3-4 livespelningar innan de lyckades få sitt första skivkontrakt som ledde till debutalbumet Johnossi. Ett välkomponerat debutalbum där John flitigt använder sig av sin fingerfärdighet med högerhanden och sedan plötsligt experimenterar med tungt distortion. Detta hör man bäst i den mycket populära låten Man Must Dance.
Uppföljaren kom två år senare med albumet All they ever wanted som levererade. Deras popularitet ökade, men detta inte bara pga det nya albumet, utan också pga ryktena om deras otroliga liveframträdanden började florera. Albumet följde samma bana som det föregående, med låtar som Bobby och Party With my Pain, en blandning av lite lugnare låtar och kraftiga muskelpaket.
Inför det senaste albumet Mavericks så hade iallafall jag hoppats på ännu en dimension i albumet, jämfört med tidigare skivor. Men Johnossi fortsätter mer eller mindre på samma spår, vilket kanske är lite tråkigt, men samtidigt så är det svårt för ett tvåmanna band att utforska så mycket mer. Albumet är inspirerat av Johns sömnproblem som han tidigare led utav - Bed on Fire samt Sickness.
Rent livemässigt så säger min kollega Viktor att Johnossi blivit mer mognare med tiden och energin på scen har sjunkigt allteftersom de blir äldre och deras publik större och bredare. Fler lugnare låtar armbågar sig in i deras setlist medan en del kraftpaket tvingas ut. Jag kan nog inte uttala mig och saken eftersom jag bara sett Johnossi live vid ett tillfälle - men inser att Viktor nog har rätt.
Johnossi's musik skulle nog - rent musikmässigt - inte lida speciellt mycket av att en bassist skulle gå med. Men framgångsmässigt skulle det absolut påverka. Johnossi är där de är idag pga att de endast består av två personer, och samtidigt lyckas leverera så pass mycket
// Alexis
Frontstageriot! 5:05 -> 6.05
Backstageriot blev frontstageriot på peace and love 2010! Skinmössa och svarta solglasögon är jag i egen hög person!
Klipp fantastiskt nog hittat av Alexis
-vik
Dagens skivomslag: Peter katz and the curious - More nights
- Vik
Doktor Kosmos - Sveriges mest missförstådda band
Första intrycket av Doktor Kosmos kan lätt tolkas som "HAHA vilket skojigt band! Precis som Onkel Konkel!" (Öje Brandelius, frontfiguren i bandet har själv beklagat sig över just den liknelsen). Men det är just vad det är, första intrycket. Efter någon timmes lyssning och analysering av de olika albumen så kan man se hur deras melodiska popsånger är varsamt inbäddade i texter som handlar om social orättvisa, sexism och många olika politiska åsikter.
Själv tycker jag att Doktor Kosmos är ungefär som att lyssna på en saga. Typ som när jag i 4-5 års åldern, tidigt på morgonen satt i soffan i vardagsrummet invirad i mitt täcke och kunde välja och vraka ur en röd plastlåda fylld med kassettband innehållande magiska sagor. Doktor Kosmos diskografi symboliserar flera sådana här röda magiska kassettbandslådor.
Doktor Kosmos är så mycket mer än bara knasiga texter och poppiga melodier. Deras tidiga album anspelar mycket på högstadie- och gymnasieperioden. Ett exempel är låten Böghockeyns dag som nog de flesta kan förstå innebörden utav. Doktorn Knark är en återkommande karaktär genom hela bandets diskografi. Doktor Knark används i alla låtar som handlar om just knark och ofta att han knarkar för att samhället har "tvingat" honom.
Det unga och tidiga Doktor Kosmos hade en vi-skiter-i-allt-och-går-vår-egen-väg attityd. Låtnamnen från första plattan säger allt. Seriöst är Värdelöst, Rymdemannen, Blåvita flingor, osv. Attityden kom att tyna bort lite mer för varje album. Men det mest märkbara skiftet var när de släppte skivan Hallå? tre år efter totalfloppen Ett enkelt svar. De har börjat inse hur missförstådda de faktiskt är. I Doktor kosmos skriver ett öppet brev till sina fans ställer sig Öje på talarpodiet i förtvivlan och mer eller mindre ber sina "Onkel Konkel-fans" att dra åt helvete. Hallå? känns som en pånyttfödelse där de får tillbaka sitt gamla pop-stuk och perfekta texter. Hela plattan handlar egentligen om hur de har skrivit skivan och att de tar strid igen. Till skillnad från Ett enkelt svar där det känns som om hela plattan egentligen mest handlar om Öjes liv så handlar Hallå? om Doktor Kosmos istället, så som det ska vara och alltid borde.
Jag hoppas verkligen att Doktor Kosmos fortsätter sagan i samma anda och kan hålla ihop. Jag tror att Doktor Kosmos bara kommer få det svårare och svårare att nå fram till sina fans om man tittar på hur musikvärlden ser ut idag med all skivbolagsdiktatur.
- Vik
Själv tycker jag att Doktor Kosmos är ungefär som att lyssna på en saga. Typ som när jag i 4-5 års åldern, tidigt på morgonen satt i soffan i vardagsrummet invirad i mitt täcke och kunde välja och vraka ur en röd plastlåda fylld med kassettband innehållande magiska sagor. Doktor Kosmos diskografi symboliserar flera sådana här röda magiska kassettbandslådor.
Doktor Kosmos är så mycket mer än bara knasiga texter och poppiga melodier. Deras tidiga album anspelar mycket på högstadie- och gymnasieperioden. Ett exempel är låten Böghockeyns dag som nog de flesta kan förstå innebörden utav. Doktorn Knark är en återkommande karaktär genom hela bandets diskografi. Doktor Knark används i alla låtar som handlar om just knark och ofta att han knarkar för att samhället har "tvingat" honom.
Det unga och tidiga Doktor Kosmos hade en vi-skiter-i-allt-och-går-vår-egen-väg attityd. Låtnamnen från första plattan säger allt. Seriöst är Värdelöst, Rymdemannen, Blåvita flingor, osv. Attityden kom att tyna bort lite mer för varje album. Men det mest märkbara skiftet var när de släppte skivan Hallå? tre år efter totalfloppen Ett enkelt svar. De har börjat inse hur missförstådda de faktiskt är. I Doktor kosmos skriver ett öppet brev till sina fans ställer sig Öje på talarpodiet i förtvivlan och mer eller mindre ber sina "Onkel Konkel-fans" att dra åt helvete. Hallå? känns som en pånyttfödelse där de får tillbaka sitt gamla pop-stuk och perfekta texter. Hela plattan handlar egentligen om hur de har skrivit skivan och att de tar strid igen. Till skillnad från Ett enkelt svar där det känns som om hela plattan egentligen mest handlar om Öjes liv så handlar Hallå? om Doktor Kosmos istället, så som det ska vara och alltid borde.
Jag hoppas verkligen att Doktor Kosmos fortsätter sagan i samma anda och kan hålla ihop. Jag tror att Doktor Kosmos bara kommer få det svårare och svårare att nå fram till sina fans om man tittar på hur musikvärlden ser ut idag med all skivbolagsdiktatur.
- Vik
Dagens skivomslag: Hello Monster - As for tonight
Living for the Weekend
Att jobba fem dagar i veckan åtta timmar om dagen får nog de flesta att leva för helgen. Fast jag skiter i det istället och jobbar sju dagar i veckan. Hard-fi som är klenisar hela bunten. Som om dom "jobbar" ändå?
- Vikt
- Vikt
Flea spelar nationalsången på en lakers match.
Flea ger oss en funkigare version av USAs nationalsång
- Viktor
Exo-politics
Exo-politics reflekterar livssituationen ganska bra just nu. Val om cirka en månad och politikerna bränner pengar ( Gotland;) ) på att ragga röster som mest ju nu. Alla politiker är ungeför lika tokiga och alla säger emot varandra. Blockpolitik woho!
Väntar bara ett vettigt parti att rösta på... zzzZzzz
Open the skies over me,
I am waiting patiently,
I'll wait for a sign.
Jag kanske inte är tillräckligt hjärntvättad för att kunna rösta ännu.
As conspiracies unwind,
Will you slam shut,
Or free your mind,
or stay hypnotised.
Finns alla konspirationsteorier på grund av
människors naturligt kritiska tänkande eller någon större anledning?
When the Zetas fill the skies,
Will our leaders tell us why,
Fully loaded satellites,
will conquer nothing but our minds.
Matt väntar också på tecken..
And I've waited patiently,
And I'll wait for the sign.
Jävligt skön låt för den vilsne röstberättiga förstagångsröstaren. Timad basgång plus trummorna framkallar nästan små aggressioner man egentligen vill ta ut på politiken.
- Viktor
Väntar bara ett vettigt parti att rösta på... zzzZzzz
Open the skies over me,
I am waiting patiently,
I'll wait for a sign.
Jag kanske inte är tillräckligt hjärntvättad för att kunna rösta ännu.
As conspiracies unwind,
Will you slam shut,
Or free your mind,
or stay hypnotised.
Finns alla konspirationsteorier på grund av
människors naturligt kritiska tänkande eller någon större anledning?
When the Zetas fill the skies,
Will our leaders tell us why,
Fully loaded satellites,
will conquer nothing but our minds.
Matt väntar också på tecken..
And I've waited patiently,
And I'll wait for the sign.
Jävligt skön låt för den vilsne röstberättiga förstagångsröstaren. Timad basgång plus trummorna framkallar nästan små aggressioner man egentligen vill ta ut på politiken.
- Viktor
Matthew Bellamy och hösten [Quickie]
Förmågan att hitta oupptäckta tongångar som kittlar ens nerver och skickar rysningar genom hela kroppen är Matts specialité. Han har bara inte en röst som skulle kunna jämföras med en tanig flicka utan han kan uttrycka sig med härliga skrik i sin musik också.
Sitter och lyssnar på Sunburn i just detta ögonblick och har fastställt att min teori stämmer. Muse är höstmusik. Det är den mjuka mystiken, härliga brutaliteten och fantastiska pianoslingor som speglar de känslor som kommer fram under hösten. En underlig men härlig känsla.
- Vik
Sitter och lyssnar på Sunburn i just detta ögonblick och har fastställt att min teori stämmer. Muse är höstmusik. Det är den mjuka mystiken, härliga brutaliteten och fantastiska pianoslingor som speglar de känslor som kommer fram under hösten. En underlig men härlig känsla.
- Vik
Anthony Kiedis
Blackie Dammett eller "Spider" var en verksam man i Kalifornien inom film och television men blev aldrig något riktigt stjärnskott. På sidan om skådespeleriet var han knarklangare som distribuerade mestadels kokain till de flesta av Los Angeles film- och tv stjärnor. Själv så rökte han mest gräs och hängde på klubben The Sunset Strip där han var "The Spider" som han blev kallad i sina knarkkretsar.
Ibland gick Spindeln in i väggen ekonomiskt som han gjort ett flertal gånger tidigare, antagligen för hans ostabila förfrågan och tillgång på knark. Hans nyinflyttade son Anthony Kiedis kom direkt ifrån sin mor i Michigan kan även ha bidragit till fluktuering i Blackies liv. Helt plötsligt fick han ansvar för någon annan än sig själv också.
Blackie Dammetts födelsenamn var John Kiedis men bytte det till Blackie Dammett som en hyllning till hans favorit författare Dashill Dammett.
Tony inledde sitt rockstjärneliv redan som tolvåring när hans pappa bjöd honom på sin första joint. John Kiedis var till och med så snäll att han lånade ut sin egen flickvän till Tony för att ha sex med redan som trettonåring. Sex, drugs & Rock'n'roll. Bara en sak på listan som återstod. Men det skulle få vänta några år för Anthony skulle gå ut Fairfax High School med topbetyg och påbörja ett liv på universitet som han hoppade av efter ett år på grund av bristande intresse först. Här började drogerna ta över mer och mer för Tony, förmodligen var det därför som intresset för universitetsutbildning rann ut i sanden.
Under tiden på Fairfax High träffa Anthony en Michael Balzary. De blev snabbt vänner av en någorlunda lik uppväxt med misär i hemmet. Tillsammans testade de nya droger, stal mat, cyklar och utförde mindre småbrott. Ett av deras favoritnöjen var att klättra upp i lägenheter och hoppa ner i deras gårdspool. En dag blev hoppet lite för långt för Tony och det slutade med att han hamnade på sjukhus med en bruten rygg. Den brutna ryggen är bara en utav många svårare kroppsskador som Anthony kom att utsättas för under sitt liv.
Michael Balzary var något blygare än Anthony och hängde mest med på vad han hittade på. Michael hittade förstås på egna hyss också men det var alltid Anthony som var ledargestalten. Michael och hans far hade en ganska nyttig och nära relation. De spelade ofta gitarr och bas tillsammans varifrån Michael "Flea" Balzary fått sin unika talang och förmåga att spela bas som ingen annan kan. Flea började ganska tidigt att spela med lokala band. Det var inte förens Flea och Tony bodde tillsammans i de sena tonåren som de började skriva musik tillsammans. De startade ett band och letade bandmedlemmar medans de skrev låtar hela dagarna mixat med fest och droger hela nätterna. Till slut hade de ett band som efter en lång väg av byten av medlemmar utvecklades till Red Hot Chili Peppers - Ett av 80-90 talets största rockband i världen.
Ibland gick Spindeln in i väggen ekonomiskt som han gjort ett flertal gånger tidigare, antagligen för hans ostabila förfrågan och tillgång på knark. Hans nyinflyttade son Anthony Kiedis kom direkt ifrån sin mor i Michigan kan även ha bidragit till fluktuering i Blackies liv. Helt plötsligt fick han ansvar för någon annan än sig själv också.
Blackie Dammetts födelsenamn var John Kiedis men bytte det till Blackie Dammett som en hyllning till hans favorit författare Dashill Dammett.
Tony inledde sitt rockstjärneliv redan som tolvåring när hans pappa bjöd honom på sin första joint. John Kiedis var till och med så snäll att han lånade ut sin egen flickvän till Tony för att ha sex med redan som trettonåring. Sex, drugs & Rock'n'roll. Bara en sak på listan som återstod. Men det skulle få vänta några år för Anthony skulle gå ut Fairfax High School med topbetyg och påbörja ett liv på universitet som han hoppade av efter ett år på grund av bristande intresse först. Här började drogerna ta över mer och mer för Tony, förmodligen var det därför som intresset för universitetsutbildning rann ut i sanden.
Under tiden på Fairfax High träffa Anthony en Michael Balzary. De blev snabbt vänner av en någorlunda lik uppväxt med misär i hemmet. Tillsammans testade de nya droger, stal mat, cyklar och utförde mindre småbrott. Ett av deras favoritnöjen var att klättra upp i lägenheter och hoppa ner i deras gårdspool. En dag blev hoppet lite för långt för Tony och det slutade med att han hamnade på sjukhus med en bruten rygg. Den brutna ryggen är bara en utav många svårare kroppsskador som Anthony kom att utsättas för under sitt liv.
Michael Balzary var något blygare än Anthony och hängde mest med på vad han hittade på. Michael hittade förstås på egna hyss också men det var alltid Anthony som var ledargestalten. Michael och hans far hade en ganska nyttig och nära relation. De spelade ofta gitarr och bas tillsammans varifrån Michael "Flea" Balzary fått sin unika talang och förmåga att spela bas som ingen annan kan. Flea började ganska tidigt att spela med lokala band. Det var inte förens Flea och Tony bodde tillsammans i de sena tonåren som de började skriva musik tillsammans. De startade ett band och letade bandmedlemmar medans de skrev låtar hela dagarna mixat med fest och droger hela nätterna. Till slut hade de ett band som efter en lång väg av byten av medlemmar utvecklades till Red Hot Chili Peppers - Ett av 80-90 talets största rockband i världen.
Från bunkerbäbisar till Räserrock, MENTAL MASSAGE!
När jag första gången såg Mental Massage i Huset i parken så var det inte så bra. Helt enkelt.
Musikstilen var inte riktigt rätt för mig och ett ung nervöst band gjorde det inte bättre.
Mental Massage genomgick en del förändringar. De bytte ut trummis, basist och sångare. Så det var i princip att börja om från scratch. De repade järnet i betongen, kämpade, slet och började gigga lite på Huset's scen.
Repade lite till, och lite till.
Tillslut fick jag höra dom ikväll flera år sedan jag hörde pojkarna i parken.
Bandet bestod idag av
Victor Bååth: Trummor
Victor Rajala: Rytm Gitarr
Filip Häger: Lead Gitarr
Emma Ahlkvist: Sång
Linus Mattson: Bas
Emma Ahlkvist som är bandets senaste tillskott passar verkligen bandet perfekt och har en sångröst som sätter sig direkt i hjärnloben och matcher grymt med bandets lite 80-tals rockiga stil. Där inte Emma sjunger fyller Filip Häger ut mid sina blixtrande solon eller perfekt tajmade bends. Märks att Häger (som kallas) legat i hårdträning för att inte tala om Victor Bååth som inte alls suttit bakom trummorna länge. Mäkta imponerande. Och när man toppar det hela med Rajalas scenglädje och publikkontakt så blir det en oförglömlig show som jag tror fick de flesta att tappa hakan.
MM kör på det klassiska trummisen-går-in-först-och-fixxar-tempot introt och det funkar bra. Publiken går igång direkt och därefter flyter det bara på.
Det jag gillade mest var hur de har börjat variera låtarna mer med vassare stick och solon. Man kunde känna förut hur de hade gnistan att få fram dem men det kom aldrig riktigt ut. Men idag var det rysningar på hög nivå i nästan vartenda stick och när Häger visade vad ett par fingrar kan göra så måste det varit någon som hällt en hink med rysningsmedel över mig.
( Jag tvivlar inte på att det finns rysningsmedel efter idag )
Om Emma fick fram det sista krutet ur strupen och verkligen krämade på med ett känsloskrik, bandet skaffar sig mer scenvana samt får in lite mer variation i det hela så är de banne mig nästan fulländade.
"Det var Mental Massage bokstavligen talat"
Viktår
Musikstilen var inte riktigt rätt för mig och ett ung nervöst band gjorde det inte bättre.
Mental Massage genomgick en del förändringar. De bytte ut trummis, basist och sångare. Så det var i princip att börja om från scratch. De repade järnet i betongen, kämpade, slet och började gigga lite på Huset's scen.
Repade lite till, och lite till.
Tillslut fick jag höra dom ikväll flera år sedan jag hörde pojkarna i parken.
Bandet bestod idag av
Victor Bååth: Trummor
Victor Rajala: Rytm Gitarr
Filip Häger: Lead Gitarr
Emma Ahlkvist: Sång
Linus Mattson: Bas
Emma Ahlkvist som är bandets senaste tillskott passar verkligen bandet perfekt och har en sångröst som sätter sig direkt i hjärnloben och matcher grymt med bandets lite 80-tals rockiga stil. Där inte Emma sjunger fyller Filip Häger ut mid sina blixtrande solon eller perfekt tajmade bends. Märks att Häger (som kallas) legat i hårdträning för att inte tala om Victor Bååth som inte alls suttit bakom trummorna länge. Mäkta imponerande. Och när man toppar det hela med Rajalas scenglädje och publikkontakt så blir det en oförglömlig show som jag tror fick de flesta att tappa hakan.
MM kör på det klassiska trummisen-går-in-först-och-fixxar-tempot introt och det funkar bra. Publiken går igång direkt och därefter flyter det bara på.
Det jag gillade mest var hur de har börjat variera låtarna mer med vassare stick och solon. Man kunde känna förut hur de hade gnistan att få fram dem men det kom aldrig riktigt ut. Men idag var det rysningar på hög nivå i nästan vartenda stick och när Häger visade vad ett par fingrar kan göra så måste det varit någon som hällt en hink med rysningsmedel över mig.
( Jag tvivlar inte på att det finns rysningsmedel efter idag )
Om Emma fick fram det sista krutet ur strupen och verkligen krämade på med ett känsloskrik, bandet skaffar sig mer scenvana samt får in lite mer variation i det hela så är de banne mig nästan fulländade.
"Det var Mental Massage bokstavligen talat"
Viktår
We want you + idétorka
Som ni kanske märkt har dit kommit in 0 inlägg på senaste tiden och det är för det är vinter och kallt och mörkt och svårt att hitta inspiration. Inte gått på spelning på 100 år heller känns det som. Anyways skit i det.. Kommer igång snart.
I allafall så tänkte jag annonsera efter fler skribenter till bloggen! Ju fler desto bättre och musiksmak har ingen betydelse. Du kan skriva om vad fan du vill :)
Uncle Sam hälsar.
Vikt0rg